Benhinneinflammation (medialt tibiasyndrom)

Skribent Axel Öhlin, medicinarstudent
Granskare Daniel Öhlin, leg sjukgymnast, examen i ortopedisk medicin
Uppdaterat 2018-01-27
Dela
Gilla

Hitta vårdgivare med kunskap om Benhinneinflammation (medialt tibiasyndrom)

Benhinneinflammation – sammanfattning

Benhinneinflammation är trots namnet inte en inflammation utan en förslitningsskada för underbenets muskler och senors fäste mot insidan av tibia (skenbenet). Skadan utmärker sig med smärta på underbenets framsida eller insida. Det är den vanligaste kroniska belastningsskadan hos idrottare och står för 6-16% av alla löparskador. Om man vilar kan skadan läka av sig själv men om man istället fortsätter att belasta skadan kan det leda till stressfrakturer. Vanliga åtgärder är korrigering av fotställning med ortopediska skoinlägg, stötvågsbehandling samt friktionsmassage.


Symtom vid Benhinneinflammation

Symtomen vid benhinneinflammation är en dov smärta på den nedre tredjedelen av underbenets framsida eller insida i samband med att man belastar det genom exempelvis löpning eller hopp. Man kan ibland dessutom känna en viss spändhet och svullnad. I ett tidigt skede av skadeepoken uppkommer smärtan oftast i början av ett träningspass för att sen försvinna under passets gång, för att sedan åter komma tillbaka när man stoppar. Har man däremot dragits med skadan en längre tid kan smärtan sitta i under hela träningspasset och även när man inte belastar benet.

Anatomi och biomekanik

Underbenet består av två ben. Det yttre, tunnare benet heter fibula och det inre och större heter tibia. Från baksidan av tibia fäster muskel Soleus samt tibialis posterior och dessa sträcker sig ner och fäster i fotens hälben respektive navicularben samt tarsalben 2-4 under foten.
Smärtan vid benhinneinflammation kommer från sönderslitning av de fibrer, Sharpeys fibrer, som går genom benhinnan och kopplar ihop den mediala delen av soleus muskelfascian samt tibialis posterior med skelettet. Vid ökad pronation samt vi ökade utåtrotation av undebenen ökar belastningen på detta vävnadsfäste i tibia.

Orsaker till benhinneinflammation

Uppkomsten till överbelastningen kan bero på flera olika saker. Den kanske vanligaste orsaken är att utmattade muskler och senor på grund av en för snabb upptrappning av träning inte klarar av att absorbera de stötar som blir när man springer eller hoppar. En annan orsak är att en för hög belastning av skelettet leder till att benuppbyggnaden blir mindre än bennedbrytningen. Fötter med höga fotvalv är ofta stummare än fötter med normalhöga fotvalv, vilket sämre absorberar stötarna vid löpning och hopp. Fötter med ökad pronation leder till att underbenets muskler översträcks vilket resulterar i ökad belastning i fästet mot tibia och även det kan vara en bidragande orsak. Dessutom kan stelhet och orörlighet i musklerna soleus och gastrocnemicus bidra till utvecklande av skadan.

Benhinneinflammation uppkommer alltså av att man överbelastat underbenet genom exempelvis löpning eller hopp. Överbelastningen kan bland annat komma av att man antingen har ökat träningsdosen för snabbt, haft en hög belastningsdos en längre tid, sprungit eller hoppat på hårt underlag eller tränat med dåliga skor som inte passar ens fötter. Sämre anatomiska och biomekaniska förutsättningar kan öka risken.

Vilka får benhinneinflammation?

Benhinneinflammation drabbar de som belastar underbenen med stötar som exempelvis löpare. Personer som pronerar, har höga fotvalv, är plattfotade eller överviktiga är i riskzonen. Även personer med något ökad utåtrotation av underbenen tenderar att drabbas oftare. Ca 4-35% av atleter och militärer lider av denna skada.

Så här ställs diagnosen

Diagnosen ställs utifrån den kliniska bilden med bland annat ovan nämnd smärta i kombination med uppkomsten av smärtan, exempelvis ökad träningsdos eller övergång till hårt underlag. Det skall föreligga en ömhet eller smärta vid palpation (tryck med finger) över ett område på minst 5 cm längs insidan av tibia (skenbenet). Ibland kan svullnad samt en knottrighet även palperas längs tibias kant. Det är vanligt att drabbade har antingen en något ökad utåtrotation av underbenen eller överpronerade fötter. Diagnosen kan ibland även ställas genom att man utesluter eventuella differentialdiagnoser med exempelvis magnetkamera och mätning av trycket i muskelkompartmenten.

När och var ska jag söka hjälp?

Om man vilar från aktivitet som retar symtomen så går symtomen ofta över av sig självt efter ett par veckor. Om de inte går över bör man kontakta en fysioterapeut (sjukgymnast). Om besvären kommer av löpning kan en löpanalys utreda om förändrad löpstil och löpteknik bör tränas in.

Skadekompassens redaktion informerar
Vårdgivare som arbetar med benhinneinflammation

Prognos vid benhinneinflammation

God. De allra flesta blir bra utan operation. Man bör räkna med att det kan ta upp till 2-3 månader att bli bra.

Egenvård – vad du kan göra själv

Att vila är mycket viktigt, eventuellt kan man gå över till en träningsform som inte belastar underbenet med stötar, dessutom kan det hjälpa att stretcha musklerna på underbenets framsida. Man kan prova med att byta till skor som är bättre anpassade för sin egen anatomi. Att ta antiinflammatoriska läkemedel kan hjälpa även om det inte är frågan om en inflammation.
Alternativa träningsformer kan vara simmning, vattenträning, cykel, crosstrainer, rodd, rullskridskor.

Behandling vid benhinneinflammation

I det akuta stadiet bör man vila från provocerande aktivitet och istället belasta sig försiktigt med alternativ träning som exempelvis simmning, vattenträning eller cykel. Daglig töjning av underbenets muskler samt korrigering av felställning i fot, vrist och underben med tillverkning av ortopediska skoinlägg bör göras. Andra behandlingsmetoder som kan hjälpa är stötvågsbehandling, friktionsmassage och injektionsbehandling samt löptekniksträning med syfte att förändra ogynnsam belastning av berörd vävnad under löpning.

Kan benhinneinflammation undvikas eller förebyggas?

  • Möjligen kan stötabsorberande skoinlägg minska risken att drabbas av skadan [1]
  • Trappa upp träningsdosen långsamt.
  • Undvik att springa eller hoppa på hårt underlag.
  • Se till att du har löparskor som dels ger bra stöddämpning men även kompenserar för om du har en större överpronation, har höga fotvalv eller är plattfotad.
  • Stärk vadmusklerna på underbenets framsida och stretcha både framsidans och vadens muskler.
  • Se över din löpstil/löpteknik (löpanalys) så att du inte har onödigt stor belastning på berörda vävnader.

Differentialdiagnoser

Utöver benhinneinflammation finns det fler orsaker till smärta i underbent, bland annat kroniskt kompartmentsyndrom, nervklämning och stressfrakturer. Vid stressfraktur i tibia brukar det vid enbenshopp uppstå en punktformigt lokal smärta, till skillnad mot vid benhinneinflammation då en mer diffus smärta uppstår. Vid misstanke om stressfraktur bör skelettscintigrafi göras.

Referenser

[1] Mark E Batt er al. Medial tibial stress syndrome. Brittish Journal of Sports Medicine, 2011.

  • Simon S Yeung, Ella W Yeung, Lesley D Gillespie. Interventions for preventing lower limb soft-tissue running injuries. Cochrane Database Syst Rev. 2011.
  • Scott J. Mubarak, MD et al. The medial tibial stress syndrome, a cause of shin splints. The American Journal of Sports Medicin, 1982.
  • Janice K, R Dolphino. Use of Foot Orthoses and Calf stretching for Individuals With Medial Tibial Stress Syndrome. Foot & Ankle Specialist, 2010.
  • L. Ombrecht, P Bisschop, J. Ter Veer. A system of orthopaedic medicine, second edition, 2003.
  • Rompe et al. Low-Energy Extracorpreal Shock Wave Therapy as a treatment for Medial Tibial Stress Syndrome. The American Journal of Sports Medicine, 2010.

Hitta vårdgivare för hjälp med undersökning och behandling

Egenvård – vad du själv kan göra för att underlätta läkning

Rekommenderad behandling vid benhinneinflammation